Fliken 16-18 sep

Heddas kennel Bosarawi's har ett kennelläger en helg varje år, och iår var det såklart första gången som vi följde med. Jag har redan förstått att detta är viktigare än julafton,
du missar bara inte kennellägret!! T.om Mattias som har ett måttligt hundintresse som
sträcker sig till att gå kisspromenader eller gosa i soffan kände att han missat något,
så nästa år ska hans kalender också vara tom för detta!

Att jag vill vara aktiv med min hund har jag vetat hela tiden! Jag har inte haft för avsikt att ha Hedda som "bara" en sällskapshund. Det som dock kan vara svårt är när man har sin första hund och kör fast i träningen, hur vet man hur man ska komma vidare?
Jag har jätteduktiga människor runt omkring mig som också älskar att träna hund,
men en boxer är tyvärr lite svårmotiverad mellan varven, och inget är tydligare än en
uttråkad boxersuck på apellplanen..

Därför är kennellägren PERFEKTA, alla sitter i samma båt och man kan byta erfarenheter och tips (jag har inte direkt bytt bort något, men jävlar vad jag tagit åt mig! :P)

Vi har tränat utställning, där fick jag mycket hjälp av Hasse som i mina ögon är en grym handler! Jag har börjat få lite mer grepp om vilka vinklar som är önskvärda och hur jag "kortar" Heddas rygg mm. Hasse hade även snickrat ihop "plintar" som jag
testat att ställa Hedda på, förvånansvärt hur mycket dom litar på en, så en stund på plintarna plus pill och kika tänder mm varje kväll är utlovat! Tyvärr har hon inget vidare föremålsintresse, så att ställa kontinentalt känns i nuläget uteslutet, kanske att jag kan få upp hennes intresse i framtiden. bild kommer!

Hasses Black Joy Igor

Jag testade även lite lydnad, men Hedda har inte direkt varit i sitt esse då löpet
fortfarande spökar på hennes motivation och lynne, men det är på slutet nu iallafall. (Thank god!)

En annan mycket duktig instruktör, Rikke hjälpte mig att göra uppletande rutor åt Hedda, hon ÄLSKAR verkligen att jobba! Det var så roligt att se, första dagen flängde hon mest runt, men vittrade tillbaka in i rutan hela tiden, men apporten sitter ju inte som ett smäck direkt (hmm)
Andra dagen var hon helt rabiat påväg till rutan, drog som en tok för hon visste vad hon skulle göra, och hon gick som en klocka!!

En annan sak som har grämt lite i huvet på mig är att jag inte riktigt tyckt att Hedda har den där kampen i sig som jag tycker är bra, tex vid belöning mm..
Det har kännts lite som att hon kampar för min skull och jag har kämpat som en tok, lite ombytta roller, hehe!
Men jag fick låna ett riktigt kampläder av Rikke och blev instruerad i hur jag skulle egga henne, och nog har hon kamp i sig allt! Hon missade lädret och bet mig i handen, och det känns idag med om jag säger så!

The grand finale var på söndagen i form av ett boxerrace!
Rikke håller hunden och taggar henne medan föraren springer och ropar, sen släpper hon hunden och snabbast i mål vinner, enkelt och löjligt roligt!
Hedda kom 2;a av "valparna" och 4;a totalt!
Så en fodertunna och en pipkanin fick följa med hem.

Vinnaren var gula (läs gråa :P) 9åriga Bobby, han var så lycklig att han t.om drog
ett ärevarv! Man är inte äldre än man gör sig! :)

Jag är så tacksam för alla tips och råd och som både Rikke och Hasse sa, lyssna på det du tycker är bra och gör din egen grej av det, ingen känner ju Hedda bättre än mig!

Ingrid du är världens bästa och mest älskvärda uppfödare, jag tror inte en enda hund eller ägare tycker det var en dålig helg!!

/ Hanna