Ödets ironi

med tanke på senaste bildtexten..

Mötte grannen i trappen idag efter en promenad.
Då frågade jag om han hörde Hedda när hon var ensam.

- Det stör mig inte, men hon skäller konstant.

Antar att han var artig, för vem blir inte störd om grannhunden
skäller konstant?
Nu fick jag grov prestationsångest och vet inte hur jag ska
lyckas med detta då jag inte vill trampa grannarna på tårna mer.
Schysst att han var ärlig ändå, för jag kan ju omöjligt veta hur hon
låter om jag är på ICA..

Typiskt eftersom jag upplevde att det börjat bli bättre.. icke!
Snart återstår det bara DAP för Hedda om vi inte ska bli
det första att vräkas ur en bostadsrätt..
(Känner mig som matadoren i ferdinand som sliter sitt hår!)

/ Hanna